PR journalistik opinionsbildning Wiki
Register
Advertisement

Public affairs handlar om hur företag eller organisationer arbetar för att påverka och skapa relationer med offentliga institutioner och aktörer (Strömbäck, 2011). lol

Begreppet kan definieras som en tjänst hos PR-byråer vilket nyttjas av företag och organisationer för att stärka och förtydliga relationerna med dess aktörer. Begreppsapparatens primära kontenta är därmed att hjälpa företag och organisationer att förmedla sin position (Public Affairs Networkning, 2015).

Hur begreppet först myntats är tämligen okänt, men enligt Strömbäck (2011) beskrivs public affairs som en svårfångad typ av lobbying. Även om begreppen tycks syfta till samma sak så menar Strömbäck att public affairs har mer positiva associationer och större förtroende hos allmänheten i förhållande till lobbying. Således kan begreppet blivit erkänt och myntat hos byråer som erbjuder tjänsten (Strömbäck, 2011). Den fundamentala skillnaden mellan de olika termerna är att public affairs syftar till en mer allmän påverkan av politiker och myndigheter, medan lobbying har ett mer riktat fokus mot dess beslutsfattare (Ghafouri, 2006). 

Public affairs definieras enligt kommunikationsbyrån Grayling om att ”… skapa sig en förståelse för hur politiska beslut påverkar oss, hur de fattas och när i beslutsprocessen man har möjlighet att påverka ...” (Grayling, 2015). 

Enligt Larsåke Larsson placerar sig public affairs på andra plats, efter medierelationer, på en rankning beträffande de elva mest nyttjade tjänsterna PR-byråer erbjuder (Larsson, 2005:50). Arbetssättet är således en betydande komponent inom PR-sektorn och majoriteten av de byråer som finns idag erbjuder tjänster inom public affairs.

Det råder delade meningar huruvida begreppet public affairs definieras på internationell nivå, på grund av förväxlingen med lobbying. András Baneth, management director på Europeiska rådet inom public affairs, menar att termen har olika definitioner i olika delar av världen. Han betonar dock att den amerikanska definitionen är bredast och mest erkänd:

”Public affairs includes the management of all reas and issues that can affect a companys external business environment” (Baneth, 2015).

Det har förekommit diskussioner i forskningen beträffande problematiken kring public affairs och huruvida tjänsten anses hjälpa eller stjälpa den samhälleliga demokratin. Det ger företag och organisationer med större kapital möjlighet att köpa tjänster, och mot bakgrund av det, makt och inflytande vilket kan påverka demokratin negativt, och att public affairs kräver större transparens för att anses vara etiskt försvarbart (Larsson, 2005). Men det finns även andra som hävdar att PR-tjänster inom denna karaktär är en väsentlig rättighet och snarare hjälper än stjälper medborgare i ett demokratiskt samhälle genom tydligare upplysning och information (Larsson, 2005).

För vidare läsning inom ämnet Public Affairs och Public Relations, se http://www.publicaffairsnetworking.com/what-is-public-affairs.php, http://www.grayling.se/sv-se/expertise/public-affairs/ samt http://www.precis.se/public-affairs/

Referenser

Ghafouri, A (2006) PR och Politik (kandidatuppsats). Uppsala: Institutionen för informationsvetenskap, Uppsala universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:131185/FULLTEXT01.pdf

Grayling. (2015). Public Affairs. Hämtad 2015-09-14, från http://www.grayling.se/sv-se/expertise/public-affairs/

Larsson, L. (2005). Opinionsmakarna – en studie om PR-konsulter, journalistik och demokrati. Lund: Studentlitteratur

Public Affairs Council (2015) – Why public affairs does not equal lobbying. Hämtad: 2015-09-10, från http://www.europeanpublicaffairs.eu/why-public-affairs-does-not-equal-lobbying/)

Public Affairs Networking (2015). What is public affairs. Hämtad 2015-09-14, från http://www.publicaffairsnetworking.com/what-is-public-affairs.php 

Strömbäck, J. (2011) Lobbyismens problem och möjligheter. Stockholm: Precis.

Advertisement