PR journalistik opinionsbildning Wiki
Register
Advertisement


I rapporten Media Logic myntar David L. Altheide och Robert P. Snow (1917) begreppet medialogik. Grundarna av begreppet pekar ut, kortfattat, att formatet är det viktigaste. Det ger en markant skillnad i valet av information, organiseras och presenteras. Altheide och Robert beskriver också att det inte finns ”en” medialogik utan är ständigt i förändring. Författarna lyfter exemplet om hur intervjuer har gått från utforskande alternativt informationsinhämtande till att underhålla. Altheide och Snow lyfter också blicken ifrån hur kommunikationen presenteras utifrån medialogiken till att också trycka på att det medför hur mottagarna tolkar medieinnehåll.

Det har inte gjorts systematiska empiriska undersökningar kring medielogik de senaste åren på grund av den snabba utvecklingen av mediesamhället menar Altheide (2013). Däremot har forskningen genom empiri försökt kartlägga användandet av medielogik i olika former av kommunikation.

Medie- och kommunikations forskare är inte direkt oense om Altheide och Snows (1979) definition av begreppet. Dock utvecklas kunskapen kring medielogikens effekter på medierna och begreppet har blivit som ett samlings ord för en rad fenomen som grundar sig i gemensamma normer och regler.

Kent Asp har försökt att få en skarpare definition av begreppet genom att bryta ner innebörden av medielogik i fyra komponenter. (1) Mediets format som genom normer och regler bestämmer vilket innehåll som är bäst och anpassas därefter. De följande komponenterna förhåller sig till formatet. (2) Mediedramaturgi vilket enklast kan beskrivas att det ska vara en början, en mitt och ett slut. Asp har visat att särskilda dramaturgier appliceras på ett visst format och andra inte. Formatet formar också (3) arbetsrutiner och skapar redaktionskulturer. Inhämtandet av innehåll som sedan ska presenteras styrs av rutiner och kulturer. Den sista komponenten är (4) mediernas arbetsmetoder vilket styrs av formatets ekonomiska eller tekniska möjligheter (Asp: 1990: 8-9).

Forskarna kan tyckas förefalla rörande överens kring både begreppets definition av Altheide och Asp mer ingående förklaring. Wiebull & Wadbring (2011) applicerar Asps komponenter i sin forskning kring vad som styr nyhetsinnehållet. De menar att nyhetsinnehållet präglas av nyhetsvärdering, en slags urvalsprocess, som har medielogiken som ram i svensk dagspress. Begreppet medielogik används ofta inom detta forskningsfält men också inom forskningen kring den utbredande medialiseringen, det snabbt utvecklande mediesamhället samt politisk kommunikation.

För vidare läsning om definitionen av medielogik: Altheide & Snow ''Media logic'' (1979). Även Wiebull, L & Wadbrings bok ”Massmedier” (2011) sid: 320-324 är intressant för att förstå hur medielogik påverkar vår syn av verkligheten.

Referenser

Altheide, D L. (2013) Media Logic, Social Control, and Fear. Communication Theory, Volume 23, Issue 3. 223–238. DOI: 10.1111/comt.12017

Altheide, D L. Snow, R P. (1979) Media logic. Beverly Hills, Calif.: SAGE Publications.

Kent, A. (1990): Medialisering, medielogik, mediekrati. Nordicom-Information, 1990, 4: 7-12.

Wiebull, L & Wadbring, (2011) Massmedier Nya vilkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet. Stockholm: Ekerlinds förlag

Advertisement