PR journalistik opinionsbildning Wiki
Register
Advertisement

Ursprung och definition

Begreppet Gatekeeper (svenska: grindvakt) myntades av den tysk-amerikanske psykologen Kurt Lewin som en del av begreppsapparaten i hans forskning kring gruppsykologi. Definitionen var då att en gatekeeper är den person i en grupp eller organisation som har inflytandet över in-och utflöde av information, normer och regler (Psykologguiden). Sedan 1950-talets början har begreppet även avänts inom medie- och kommunikationsforskning och definieras där som att en gatekeeper kontrollerar kommunikationsflödet i en kanal (Petersson 2009;168).

Forskning och forskningsresultat

David Manning Whites klassiska forskning från 60-talet relaterar begreppet gatekeeper till en redaktör på en nyhetsredaktion, och hur denne sållade ut vilka nyheter som skulle publiceras och inte (Lilja & Gällnäs, 2012). Forskaren Gunnar Nygren menade redan på 90-talet att begreppet gatekeeper är förlegat, eftersom konsumenterna av medier inte längre är beroende av journalister och deras källor för att få veta saker, utan enkelt kan kolla upp och granska något på egen hand med hjälp av internet (Lilja & Gällnäs, 2012). Dan Berkowitz menar snarare att begreppet har omvandlats, att det inte längre är en person som är gatekeeper utan numera till exempel en hel redaktion istället. Berkowitz presenterar ett antal variabler som han anser bör läggas till begreppet, vilka listas nedan:

  • nyheten ska godkännas av redaktionen i en grupprocess genom en urvalsdiskussion
  • innehålet ska vara intressant och lättförståeligt för tittarna
  • nyheten bör vara visuellt intressant, alltså med ett tilltalande bildspråk, men utan att överskrida resursbegränsningar
  • geografiska avstånd, det vill säga om en reporter kan ta sig till platsen där något sker för att rapportera om det (exempelvis att många lokala redaktioner lagts ner de senaste åren) (Lilja & Gällnäs, 2012)

Philip Lalander relaterar gatekeepers till vad han kallar dörröppnare, och avser då en typ av person som genom att anses pålitlig i ett socialt nätverk kan av andra betros med att avgöra vilka av de andra som är pålitliga.Den som man litar på tror man har omdöme att tala om vilka andra som är pålitliga (Lilja & Gällnäs, 2012). Patrik Aspers är inne på samma spår, men talar specifikt om forskare, där en gatekeeper är en person med högre status som styr vem som kan få tillträde till gruppen (Lilja & Gällnäs, 2012).

Läs vidare

Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder, Malmö: Liber

Berkowitz,D. (1990) Refining the Gatekeeping Metaphor for Local Television News". Journal Of Broadcasting & Electronic Media, Volym 34, Nummer 1, pp. 55-68, Academic Search Elite.

Lalander, P. (2011) Observationer och etnografi, i Arhne, G. och Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber

White, D. M. (1964) The "Gatekeeper": A case study in the selction of news, i Dexter, L.A. och White, D.M. People, Society and Mass Communications. London: The Free Press of Glencoe. Collier-Macmillan LTD.

Referenser

Petersson, O. (2009), Opinionsbildning, Danmark: Norhaven A/S

Psykologguiden, hämtad 2015-09-16 från: http://www.psykologguiden.se/www/pages/?Lookup=gatekeeper

Lilja, E. & Gällnäs, F. (2012) Hur väljs nyheten? (Kandidatuppsats) Halmstad: sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:602364/FULLTEXT01.pdf

Advertisement