Digitala klyftor syftar på de socioekonomiska, teknologiska klyftor mellan individer, grupper, företag eller länder med hänsyn till tillgång av internet och andra digitala informationskällor (Justitiedepartementet, 2002).
I forskning kring digitala klyftor tittar man oftast på följande faktorer:
- Funktionshinder
- - Ålder
- - Kön
- - Inkomst/utbildning/yrke
- - Geografisk hemvist
- - Etnisk bakgrund
Bland de första att använda begreppet ”digitala klyftor”, eller ”digital divide”, var Albert Hammond och Larry Irving i en rapport om internetanvändning i USA 1996. Ordet blev sedan känt genom vice president Al Gore (Rapaport, 2009).
Enligt Severin och Tankard uppstår de digitala klyftorna genom olikheter i tillgång till datorer och internet (Severin & Tankard, 2014:385). Dessa kan undersökas genom olika faktorer så som ålder, kön, etnicitet, inkomst och utbildning (Severin & Tankard, 2014:377).
Det som skapar digitala klyftor är enligt Hoffman och Novak tillgång till internet, har man tillgång till det så kommer man använda det (Hoffman & Novak, 1999:4). År 1999 var tillgång den största påverkande faktorn till skillnader i användandet av internet. Idag är det inte längre så. Det finns fyra förklaringar till varför det finns digitala klyftor; tillgång, kunskap, användning och motiv. Idag är tillgången så pass stor att man inte längre kan säga att det är den största påverkande faktorn. Nu är det snarare kunskap som sätter stopp för användandet av Internet, detta kallas ”the second-level-digital divide”. Även användning och motiv är faktorer som spelar roll. Alla faktorer kan självklart påverka varandra, känner man inget behov av att använda internet får man heller inga kunskaper om det och tvärt om (Justitiedepartementet, 2002).
Annika Andersson har på uppdrag av Justitiedepartementet forskat kring digitala klyftor i Sverige och kommit fram till att utbildning är den främsta faktorn. Om barn introduceras till internet och datorer i grundskolan spelar ingen av de andra faktorerna någon roll. Detta är också anledningen till varför gamla inte använder internet i lika stor utsträckning som unga i Sverige idag (Andersson, 2004).
Weibull och Wadbring beskriver i sin bok Massmedier hur internet har spridit sig i Sverige. De kan se en skillnad mellan länder där tv har en stark ställning och länder där dagstidningar har en stark ställning. De länder där dagstidningen är stark var snabbare att använda internet än de länder med stark tv-användning (Weibull & Wadbring, 2014:344).
Referenser
Andersson, Annika (2004), Digitala klyftor – förr, nu och i framtiden. Hämtad 2015-09-12 från http://www.regeringen.se/contentassets/3cc54152b4134867bb6a91a9d59d65fc/digitala-klyftor---forr-nu-och-i-framtiden
Hoffman, Donna L. och Novak, Thomas P. (1999) The Growing Digital Divide: Implications for an Open Research Agenda, Nashville: Vanderbilt University.
Justitiedepartementet, arbetsgruppen för IT och demokrati (2002), Förslag till strategi för att minska de digitala klyftorna. Hämtad 2015-09-12 från http://www.regeringen.se/contentassets/4bf8c60c440e433882b23dceeecb2339/forslag-till-strategi-for-att-minska-de-digitala-klyftorna
Rapaport, Richard (2009), A short history of the digital divide. Hämtad 2015-09-12 från http://www.edutopia.org/digital-generation-divide-connectivity
Severin, Werner & Tankard, James, Communication Theories, 2014, Pearson Education Limited, Essex.
Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela, Massmedier, 2014, Ekerlids Förlag, Stockholm.
Vidare läsning
Organisation for Economic Co-Operation and Development, Understanding the digital divide, 2001, OECD Publications, Paris.
Seipel, Peter och Marking, Christer (2002), Vem använder internet och till vad? Spridning av internet bland befolkningen. http://www.itkommissionen.se/dynamaster/file_archive/020320/965b7110d73f80ee99e6d5e5df0ce45b/Rapport%20Vem%20anv%E4nder%20Internet0304.pdf
UR Samtiden, Den digitala klyftan, 2012, Sveriges Utbildnings Radio AB, Stockholm.